Hur mycket odlingsmark har

Andelen mark som används för jordbruksmark i varje län och kommun varierar.

Hur många hektar är en fotbollsplan

Karta A visar andelen areal i varje kommun som används för jordbruksmark. Till exempel ingår alla kommuner i distrikten V Xvisternorrland och Norrbotten i denna grupp. Karta A. Andelen jordbruksmark av tomten per kommun, fördelningen av jordbruksmark - från tabellen. Det verkar som om den totala arealen av jordbruksmark är 3 hektar, vilket är oförändrat jämfört med åren.

och en hektar betesmarker. Marken för jordbruksprodukter minskar med cirka 2 hektar, och betesmarken ökar lika jämfört med tabletten, åkermark fördelas också av nio grupper av grödor, liksom för hur många företag som odlar någon gröda i varje grupp. Liksom området med havre har antalet företag som odlar havre också ökat. Åkermark används inte - det är en kulturell grupp som fanns i flera år, men har tagits bort.

Tabell A. fördelning av jordbruksmark, Total Personal och antal företag för och noter. Värdena avrundas till närmaste tal, förändringarna i hektar och procentsatsen som anges i texten beräknas utifrån de faktiska värdena. Endast för företag med minst 2,0 hektar åkermark. Den består av råg, höstvete, vårstam och blandat korn. Förbundets växter består av ärter och åkerbönor, etc.

Ängar och gröna foderväxter inkluderar majs, grönt foder och gräsklippare och betesmarker. Fr xxvall, oljeledning, energiskogar, trädgårdsväxter och alla andra mindre åkergrödor som inte ingår i ovannämnda redovisning. Området för trädgårdsväxter omfattar fr. Områden som inte kan fördelas av kultur. Mark - och ängsområden har hittats, eftersom det finns små skillnader i utbredning jämfört med och i Figur A verkar det som om det mesta av jordbruksmarken ligger i distriktet Vyastra g Xxtaland och i distriktet Skåne.

Totalt finns det 1 hektar jordbruksmark i dessa distrikt. Figur A. fördelningen av jordbruksmark per län i tusentals hektar i Figur B visar hur andelen åker - och betesmark skiljer sig mellan länen jämfört med staten. Detta är en liknande fördelning som det har varit under de senaste åren. Figur B. Fördelningen av jordbruksmark per län och stat i fördelningen av åkermark i Figur C visas som en del av utvecklingen för de fyra största grödgrupperna på åkermark, under åren fram till åren hade spannmål de största områdena och områdena och ängar och grönfoder.

Under åren har de bytt plats som den största grödgruppen. Tabell 1 visar den totala åkermarken per län och stat för-figur C. Arealen i tusentals hektar för de fyra största grödgrupperna-i Figur D, hur mycket åkermark var spannmål, raps och revbensspjäll, ängar och grönfoder, trampa och rekreation åkermark i Sverige och i varje län under vallen och grönfoder upptar den största andelen åkermark i Sverige, men i landet de varierar mycket.

Tabellerna 10-13 redovisar spannmålsområden, arealer med raps och råg, högar och grönfoder samt för inträde i länet genom åren-figur D. mellan och bara öka arealen för havregrynsgrödor. För de återstående grödorna har området minskat. Korn är den näst största spannmålsgrödan och odlades på hektar, vilket var ungefär samma stora område som ett år tidigare.

Summan av arealerna för råg, höstvete, vetevete och blandfrön är 71 hektar, fördelningen mellan grödor för och visas i Figur E. Tabell 2 visar arealerna för varje spannmålsskörd på nationell nivå under många år-figur E. fördelningen av spannmålszonen och utvecklingen för spannmål under perioden under perioden kan ses i Figur C. Figur F visar dock fördelningen i korngruppen mellan åren före perioden-veteområdet har dock förändrats.

Året var det minsta med hektar och det största med hektar. Skillnaderna de senaste åren beror främst på det stora området av såsen med höstvete. Under hösten och hösten kom det mycket regn, vilket ledde till mindre höst i områdets statistik, och det innebär att även området med korn har varierat de senaste åren. Figur F. intervallen för dessa tre är fördelade i länet för och är representerade i staden, fältbönor, etc., fältbönor, etc..

Enligt uppsättningen konserter, den största grödan i gruppens stad, fältbönor etc., Jämfört med området för bentillväxt, ökade med 10 hektar. Andelen åkermark bestående av baljväxter ökade med 1 procentenhet mellan och det fanns också vissa förändringar i grödgruppen. Tabell 3 visar baljväxter på nationell nivå under åren, och gröna foderväxter och gröna foderväxter representerar en fusion av fält och betesmarker, grönt foder och majs, som rapporteras separat i databasen.

Maj odlades på 21 hektar yta. Området för Vall och gröna foderväxter ökade från hektar till 1 hektar, som i Figur C utvecklingen av vallen och gröna foderväxter under åren - sockerbetor och potatis sockerbetszon, upptagen av 29 hektar. Det framgår tydligt i tabletten att sockerbetsområdet var litet i förhållande till både före och senare. En av anledningarna till detta var att det fanns ett stort sockerlager i EU och att det också fanns ett stort överskott av socker i EU.

Potatis består av potatis och potatis för stärkelse. Dessa två grupper rapporteras separat i databasen. Tabell 5 redovisar att arealerna för ätbar potatis, stärkelsepotatis och sockerbetor på riksnivå under åren i tabell 15 redovisas arealerna för varje gröda fördelat på län - i Figur C kan man se att arealen för raps och Rybs har ökat jämfört med figur G det visas utveckling för de fyra grödor som ingår i raps-och Ryesgruppen.

Sedan dess har den totala arealen av raps och Rybs ökat med 50 hektar till 98 hektar. Under hela perioden stod höstraps för den största andelen av raps-och Rybsområdet. Detta beror främst på att höstrapsområdet har ökat med 67 hektar. Tabell 6 innehåller information för år - för varje gröda på nationell nivå.

Sverige yta km2

Rapsfjäderområdet har förändrats under perioden - i år var vårrapsen 50 hektar, vilket är den största vårrapsytan hittills under föreställningen. För att avsevärt minska området för vårraps, vilket delvis berodde på att det i EU var förbjudet att använda betande frön med effekter mot jordloppor i våroljeväxter. Figur G. Utveckling för Petroleumväxter-andra växtarter andra växtarter är en fusion av frön, oljeledningar, energiskogar, trädgårdsväxter och andra mindre fältgrödor som inte ingår i någon annan grupp.

Området för andra växter var 54 hektar energiskogar av energigräs, Salix, poppel och hybridasp. Området för andra växter varierade mellan åren. För år var detta 54 hektar, vilket är oförändrat jämfört med år, men arealen varierade från 42 hektar till 67 hektar under perioden - fördelningen mellan grödor i gruppen varierade också i Tabell 7.

År kommer att ta detta område i skogen varje år när hektar föll. Den största minskningen gjordes mellan och fördelningen av jordbruksmark per län för tusentals hektar i Figur B, visar hur andelen åkrar och betesmarker skiljer sig mellan länen jämfört med staten. Detta är en liknande fördelning som det har varit under de senaste åren. Figur B. Fördelningen av jordbruksmark per län och stat i fördelningen av åkermark i Figur C visas som en del av utvecklingen för de fyra största grödgrupperna på åkermark, under åren fram till åren hade spannmål de största områdena och områdena och ängar och grönfoder.

Under åren har de bytt plats som den största grödgruppen. Tabell 1 visar den totala åkermarken per län och stat för figur C. Arealen i tusentals hektar för de fyra största grödgrupperna - i Figur D gavs andelen åkermark, som spannmål, raps och råg, ängar och gröna Podalväxter, trä och annan åkermark i Sverige och i varje distrikt under vallen och grönfoder, den största andelen åkermark i Sverige upptar, men i varje distrikt under vallen och grönfoder landet varierar mycket.

Blaking och Skåne län är de län som har störst andel annan åkermark. Detta är åtminstone andelen åkermark i Tiang i distrikten Yongkepiping och Roronberg. Tabellerna visar spannmålszonen, områdena med raps och revbensspjäll, vallen och grönfoder samt räkningarna per län. Figur D. Det finns statistik över vad jordbruksmark används till, eftersom årets spannmålsareal är den minsta under hela perioden-de fem år med den minsta spannmålsarealen under perioden hittas under föreställningen.

I år var det mest spannmål, 1,7 miljoner hektar. Mellan och minskade veteområdet med 18 hektar till hektar. Ändå är vete den största spannmålsgrödan med god marginal. Fördelningen mellan grödor för och visas i Figur E. Tabell 2 visar arealerna för varje spannmålsskörd på nationell nivå under åren figur E. Fördelningen av spannmålszonen och utvecklingen för spannmål under perioden visas i Figur C.

Figur F visar fördelningen i korngruppen mellan åren före figur F. arealer för dessa tre, fördelade på länen och redovisade i ärttabellen, åkerbönor, bönor, med resterande areal som används för bruna bönor, som på Jättland i Kalmar län och i Gotlands län. Staden, inte konserterna, är den största grödan i ärtor, åkerbönor etc. Arealen med baljväxter, jämfört med båda, och ökningen var 17 hektar respektive 8 hektar.

Det fanns också några förändringar i skördegruppen. Tabell 3 visar baljväxter på nationell nivå under åren, och gröna foderväxter och gröna foderväxter representerar en fusion av fält och betesmarker, grönt foder och majs, som rapporteras separat i databasen. Maj odlades på 22 hektar yta. Vall och gröna foderväxter har ökat med hektar, som i Figur C har utvecklingen av vallväxter och gröna foderväxter genom åren - potatis består av ätbar potatis och stärkelsepotatis.

Förändringarna beror främst på att arealen med ätbar potatis har minskat med tiden, medan arealen med potatis för stärkelse har ökat i mindre utsträckning. När det gäller en längre tid har sockerbetsområdena också minskat avsevärt.I tabletten verkar det som om sockerbetsområdet var mindre i förhållande till före och då. En av anledningarna till detta var att det fanns ett stort sockerlager i EU och att det också fanns ett stort överskott av socker i EU.

Dessa två grupper rapporteras separat i databasen. Tabell 5 visar att arealerna för ätbar potatis, stärkelsepotatis och sockerbetor på nationell nivå under åren i tabell 13 redovisas i arealen för varje gröda, fördelat på distrikt i Figur C. Du kan se att arealen för raps och RYB har ökat jämfört med Visa G, utvecklingen visar för dem fyra grödor som ingår i raps-och Rybsgruppen.

Sedan dess har den totala arealen av raps och RYBS mer än fördubblats och, med undantag av och har en höstrap för den största andelen raps-och Rybs-areal. Detta beror främst på att höstrapsområdet har ökat med 85 hektar. Tabell 6 innehåller information för år för varje kultur på nationell nivå. Rapsfjäderområdet har förändrats under perioden - i år var vårrapsen 50 hektar, vilket är den största vårrapsytan hittills under föreställningen.

För att avsevärt minska området för vårraps, vilket delvis berodde på att det i EU var förbjudet att använda betande frön med effekter mot jordloppor i våroljeväxter. Figur G. trädets yta var ett område av en trä hektar varje år. Den största minskningen skedde mellan EU: s krav på att försvinna att något område ska vara i tillväxt.

Detta syns tydligt i Figur C. Andra växtarter andra växttyper är en fusion av fronwal, oljelinje, energiskog, trädgårdsväxter och andra små fältgrödor som inte ingår i någon annan grupp. Området för andra växttyper var 57 hektar energiskog, odlad på 7 hektar. En minskning med 5 hektar, eftersom energiskogarna består av energigräs, Salix, poppel och hybridasp.

Området för andra växter varierade mellan åren. Arealen varierade dock från 42 hektar till 67 hektar under perioden - även fördelningen mellan grödor i gruppen har förändrats sedan dess som den minsta. Det lägsta utbytet i andra växtarter var oljelinjen, som odlades på 5 hektar. Tabell 7 visar arealerna för varje gröda under åren av odefinierad åkermark, och oanvänd åkermark ospecificerad åkermark är ett område som inte kan specificeras efter skörd och tillhör företag som inte söker något EU-stöd.

Arealen ospecificerad åkermark är 10 hektar oanvänd åkermark, har tagits bort för användning på årsbasis för EU-stöd. Det var 1 hektar per år. Betesmark, ängbete och äng är samlingsnamnet för betesmark, äng, skogsbete, boskapsarbete, alva, mosaikbete och oidentifierad betesmark. Den totala arealen av betesmarker och ängar är en hektar, vilket inte har förändrats jämfört med djurhållning, finns bara i Värmlands län och i norr.

Tabell 8 visar de områden som ska fördelas enligt lämpliga betestyper. Betesmarken har förändrats under åren, vilket framgår av figur H. Förändringarna kan till viss del förklaras av hur stödsystem har definierat begreppet betesmark. Som ett resultat ökar betesmarken med 29 hektar jämfört med regionen i enlighet med den gamla definitionen av LBR. I år ändrades definitionen av vad som är betesmark i stödansökningarna, vilket innebär att det nu är fler områden som betraktas som betesmarker.

Ett år är ett betesområde på 11 hektar större än figur H. De flesta av dem, 54 företag, har åkermark och 32 företag har betesmarker. Tabletten berättar hur många företag som odlar olika grödor på åkermark. Företag kan delas upp beroende på hur stora territorier de har med mark. Tabell 21 visar hur mycket åkermark som används för en grupp av storlek och hur många företag som ingår i en grupp av motsvarande storlekar.

Figur I. Andelen företag och andelen fältareal som ingår i varje storleksgrupp går igenom figur J visar att de län med flest jordbruksföretag är V Xxstra g Xxtaland och sk Xxne. Vårdmarkerna i stadsdelen Vestra g Xxtaland används av mer än 10 företag, och territoriet i Skåne-distriktet används av mer än 6 företag.